Remissvar till Göteborgs grundskolenämnden: Om modersmålsundervisning för minoritetspråk i förskoleklass

Svar på remiss angående förslaget att införa modersmålsundervisning för minoritetsspråk i
förskoleklass (dnr N609-0454/22)


Arbetsgruppen utsedd av sverigefinska rådet tillstyrker förslaget att införa
modersmålsundervisning för nationella minoritetsspråk i förskoleklass.
Den sverigefinska minoriteten har sedan länge klart och tydligt yttrat sitt önskemål att få
modersmålsundervisning i förskoleklass. Detta har återkommande tagits upp av
referensgruppen Språk och utbildning vid sverigefinska rådet. Representanterna för
minoriteten sverigefinnar ser det därmed som en positiv utveckling att
grundskoleförvaltningen nu bedömer att Göteborgs Stad anser sig ha förutsättningar att
erbjuda modersmålsundervisning i finska även i förskoleklass.

Vi ser att det finns mycket
stöd för detta:


§ Obruten utbildningskedja: Kommunen kan se till att den obrutna utbildningskedjan
från förskolan till skolan blir fullgjord, i linje med regeringens uppmaning att
”utbildning i och på minoritetsspråken ska vara tillgängliga i en kedja från
språkutveckling i förskolan till utbildningar på universitetsnivå” (Handlingsprogram
för bevarande och främjande av de nationella minoritetsspråken, 2022, se även SOU
2017:91). Detta är även i linje med Göteborgs stads egna riktlinjer: ”Göteborgs Stad
som en förvaltningskommun ska verka för att det finns tillgång till personal som
behärskar det finska språket, i synnerhet inom förskolan — för att erbjuda en
obruten kedja av undervisning av nationella minoritetsspråk” (Göteborgs Stads plan
för arbetet med finskt förvaltningsområde 2020–2023, s. 18).


§ Barnrättsperspektiv: Förskoleklass är enligt flerspråkighets- och
andraspråksforskningen ett viktigt stadium i barnets kognitiva utveckling och
undervisning i förskoleklass stödjer utvecklingen av det konceptuella tänkandet i
förhållande till två språk parallellt (se t.ex. Cummins, 2017). Att neka
modersmålsundervisning mellan förskole- och skoltiden innebär att bromsa eller
bryta barnets språkutveckling och kan således inte anses vara i linje med det
barnrättsperspektiv som Göteborgs stads barnrättsplan, baserad på FN:s
Barnkonvention, framhäver (Göteborgs Stads barnrättsplan 2022–2024). Även enligt
Göteborgs Stads plan för arbetet med finskt förvaltningsområde ska barns rätt till en
kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket uppmärksammas
och stärkas, och enligt Göteborgs Stads plan för arbetet med nationella
minoritetsfrågor ska utveckling av barnens kulturella identitet och användning av det
egna minoritetsspråket främjas särskilt.


§ Kulturell samhörighet och delaktighet: Modersmålsundervisning i förskoleklass
utvecklar framväxande sociala kopplingar mellan familjer som ofta i förskolestadiet
är under en fas av sökande i förhållande till sin språklig-kulturella identitet.
Modersmålsundervisning i förskoleklass skapar därmed ett viktigt sammanhang för
senare skolgång och stödjer därigenom barnens och föräldrarnas identitetsutveckling
och kulturella samhörighet på lokal nivå, vilket bidrar till Göteborgs stads
kulturprogram där ett viktigt mål är att stadens kulturverksamhet ska utformas och
utvecklas med hänsyn tagen till barns och ungas behov medan ett levande (inklusive
språkligt) kulturarv ska främjas, bevaras och utvecklas – saker som kräver strategisk
kontinuitet.


§ Språkrevitalisering på lokal nivå: Undervisning, med en obruten utbildningskedja och
sociala nätverk, kan för sin del anses som en viktig beståndsdel i språkrevitalisering
av nationella minoritetsspråk som har prioriterats av regeringen på sin
minoritetspolitiska agenda. Modersmålsundervisning i förskoleklass har en
brobyggande funktion som förhindrar att barnen tappar sitt hemspråk mellan
förskola och skola, och bidrar därmed till språkets bevarande på ett viktigt sätt.


§ Marknadsföring och rykteshantering: Modersmålsundervisning i förskoleklass bidrar
till bilden av Göteborg som en del av finskt förvaltningsområde som satsar framåt, i
likhet med andra stora städer som Stockholm, Malmö och Uppsala (m.fl., se nedan)
som redan erbjuder finska i förskoleklass. Omvänt bidrar avsaknaden av möjligheten
till modersmålsundervisning i förskoleklass till att Göteborg till sin nackdel skiljer sig
från de andra stora städerna.


Vi vill dessutom framföra följande synpunkter från representanter för minoriteten:
§ Vi är bekymrade över att modersmålsstöd (som skiljer sig från
modersmålsundervisning) ska finnas kvar ”för de elever som inte anses redo för
undervisning i modersmål eller när organiseringen av modersmålsundervisning inte
går att organisera på ett sätt som blir bäst för barnet” (s. 7) och att beslutet om detta
ska lämnas över till rektorn. Detta alternativ lämnar utrymme för att användas som
en förevändning att inte erbjuda modersmålsundervisning till en eller flera elever i
förskoleklass. Detta ställer sig tvärs mot likställighetsprincipen och minoritetslagen,
först och främst på grund av självidentifikationsprincipen i minoritetslagen: att alla
som anser sig tillhöra den nationella minoriteten sverigefinnar kan göra det, och ska
enligt lagen erbjudas modersmålsundervisning oavsett gruppens storlek (till skillnad
från övriga minoriteter och minoritetsspråk). Ett bättre och mer legitimt sätt att
organisera detta är att alla barn som tillhör den sverigefinska minoriteten, och vars
föräldrar anmäler sitt intresse att få modersmålsundervisning för sitt barn i
förskoleklass, ska helt enkelt erbjudas det. Endast i fall där föräldrarna inte vill ansöka
om modersmålsundervisning kan rektorn ändå bestämma att barnet ges
modersmålsstöd. Elever som tillhör en nationell minoritet kan inte nekas
modersmålsundervisning om föräldrarna ansöker om det, eftersom det finns inga
krav på språklig kompetens hos eleven eller minsta gruppstorlek hos huvudmannen.


§ Kartläggningen av elevens språkliga kompetenser (s. 3) får inte skapa fördröjning i
början på undervisningen, vilket har redan nu visats sig komma igång mycket sent
under varje termin.


§ Vi ställer oss tveksamma till påståendet att två lärare täcker behovet för all
modersmålsundervisning i finska i Göteborg och hoppas att Göteborgs stad vill satsa
på det finska språket även vad gäller rekrytering av nya lärare. Om det i dagsläget
finns två lärare i romani chib (s. 5) för en betydligt mindre grupp i sin omfattning, hur
kan två lärare i finska täcka behovet för den nationella minoriteten sverigefinnar som
är mycket större, då det finns enligt SCB ca. 6 000 sverigefinska barn och unga i
förskole- och skolåldern? Göteborgs stad bör vara beredd på nyrekryteringar i fall
antalet beställningar ökar.


§ Likställighetsprincipen ska inte endast tillämpas mellan individer i kommunen (s. 5)
men också mellan majoriteten och minoriteten. Av jämförelsebedömningen
konstateras (s. 5) att det inte finns någon bestämmelse som skulle ange hur
likställighetsprincipen bör tillämpas på lokal nivå, men Europarådet, som styr
tolkningen av minoritetslagen även i Sverige, har tagit fram tolkningsregler som ger
vägledning i föredragskonform tolkning. Enligt Europarådet behövs positiva åtgärder
för de nationella minoriteterna för att ge samma möjligheter som majoriteten att
lära, använda, behålla och utveckla sitt språk och sin kultur.


§ Det finns även fler kommuner i Sverige som erbjuder modersmålsundervisning i
förskoleklass än Malmö, Kungsbacka och Eslöv – till exempel av de finska
förvaltningsområdeskommunerna är det Borås, Botkyrka, Huddinge, Luleå, Pajala,
Skövde, Stockholm, Tierp, Umeå, Upplands-Väsby, Uppsala, Västerås, Östhammar
och Övertorneå som gör det. Det vill säga att 23 procent av alla kommuner som
tillhör det finska förvaltningsområdet erbjuder i nuläget modersmålsundervisning i
förskoleklass. I denna kontext vore det rimligt att Göteborg, som är den näststörsta
förvaltningsområdeskommunen i Sverige, skulle ingå i de kommuner som ger
möjlighet till modersmålsundervisning i förskoleklass.


§ Om modersmålsundervisning inte kan erbjudas på den skola eleven går på (s. 6) ska
kommunen erbjuda skolskjuts till eleverna, i enlighet med skollagen.


Ärendet bereddes av arbetsgruppen som bestod av Maarit Jaakkola Eliasson
(sammankallande) och Timo Lyyra.

We have 5 more demos designed for you. Check them out: