Öppet brev till Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger om viltvårdsstrategin

Djurens välfärd saknas i Naturvårdsverkets förslag till reviderad strategi för
svensk viltförvaltning

Undertecknade organisationer vill härmed gemensamt framföra att det liggande förslaget till
reviderad Strategi för svensk viltförvaltning saknar djurens perspektiv; nämligen hur effekter av jakt
och jaktmetoder påverkar de vilda djuren både individuellt, som par- eller grupplevande liksom till de
sociala strukturer vissa arter lever i. Strategin måste kompletteras med ett nytt vägval: Respekt för
de vilda djurens välfärd.


Vi saknar genomgående en välgrundad definition av god djurvälfärd och hur det ska kunna forma en
modern jaktetik och förvaltning, särskilt i ljuset av den ökade kunskapen om djurs kognitiva förmågor
och ny forskning inom etologi:


• I Naturvårdsverkets förslag för Strategi för svensk viltförvaltning nämns inte ens ordet
djurvälfärd en enda gång. Med djurvälfärd menas ett djurs subjektiva upplevelse av sin
situation, samt ett synsätt att djur skall ha ett värdigt liv med bra levnadsvillkor.
• Vilda djur är skyddade av EU:s miljödirektiv som definierar deras rätt till liv och habitat.
Naturvårdsverket är den myndighet som ansvarar för att Sverige implementerar
naturdirektiven enligt EU:s fördrag och praxis. Eftersom EU-rätten är en högre rätt kan inte
viltvårdsstrategin strida mot art- och habitatdirektivet, som anger att det är djuren och deras
habitat som är skyddsintresset i första hand.
• Vår svenska grundsyn på djur bygger på att djur har egenvärde, att de har ett värde i sig
själva och att hänsyn måste tas till det. Redan i det inledande stycket i propositionen till den
nuvarande jaktlagstiftningen, gav regeringen uttryck för att djurskyddsfrågorna ska ges en
högre dignitet i frågor som rör förvaltandet av de vilda djuren.
• Det saknas vidare en väl definierad skriftlig etik i viltförvaltningen. Hur vilda djur hanteras i
viltförvaltningen måste även innefatta djurens kognitiva upplevelser eftersom det inte är
hela populationer som utsätts för olika jaktformer eller jakttider – utan det är individer.
• Respekt för djuren som individer måste vara en röd tråd i den kommande viltstrategin. Alla
interaktioner med vilda djur måste bygga på respekt för djur som kännande kognitiva
varelser.
• I vägvalet om respekt för de vilda djurens välfärd måste det tas hänsyn till negativa effekter
av jakttider (nämndes också särskilt i propositionen till ny jaktlag avseende djurskyddet) och
jaktmetoder. Jaktlagens § 27 måste få en verklig effekt.
• Strategin måste också poängtera behovet av djurvälfärdsforskning avseende vilda djur som
utsätts för jakt och att etiken inom viltförvaltningen ska vara föremål för kontinuerlig
utvärdering och granskning. Detta har även Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, en viktig aktör
inom forskning och viltförvaltning, framfört. Vidare bör det slås fast i strategin att dialogen
med forskare och djurvälfärdsorganisationer är särskilt viktig för att beakta etiken och de
vilda djurens värde.
Undertecknande organisationer hemställer härmed att du tar initiativ till att strategin för svensk
viltförvaltning kompletteras med ett nytt vägval: Respekt för de vilda djurens välfärd, som också tar
hänsyn till ovanstående synpunkter.


Johanna Parikka Altenstedt, Jurist, DRIS
Camilla Bergvall, Riksordförande, Djurens Rätt
Åsa Hagelstedt, Generalsekreterare, Djurskyddet Sverige
Maria Lönn, Generalsekreterare, Svenska Djurskyddsföreningen
Magnus Orrebrant, Ordförande, Svenska Rovdjursföreningen
Roger Pettersson, Generalsekreterare, World Animal Protection Sverige
Lili Päivärinta, Ordförande, Djurens Ö
Hans Ring, Naturfotograferna
Johanna Sandahl, Ordförande, Naturskyddsföreningen
Yvonne Öhman, Ordförande, Nordulv

Kommentarerna modereras inte i förväg och omfattas inte av webbplatsens utgivningsbevis.

We have 5 more demos designed for you. Check them out: