Seija har stämt Försvarsmakten för att få ut sin lön.
Stockholms tingsrätt, mål TR T 12729 – 21, 2022-01-27

Livgardets förra IT- och avdelningschef för resebyråer Seija Berglund har efter en allvarlig hjärtsjukdom vägrats såväl rehabilitering, arbetsuppgifter, som lön och ersättningar av sin arbetsgivare Försvarsmakten. I åratal skickade arbetsgivaren henne nollade lönebesked med orden om att hon är ”olovligt frånvarande” utan att varken säga upp henne, utan att ta ärendet till personalnämnden, eller utan att ange vilken disciplinär åtgärd de avser med att hålla inne lönen. Den 18 januari möttes parterna på tingsrätten i en tvist där Berglund kräver sin lön, semesterlön och pensionstillägg jämte ränta för sex år.

Ingen rehabiliteringsutredning på två år

Seija Berglund var anställd på Försvarsmakten sedan 2004 bl a som avdelningschef för resebyråer och IT-chef och har stämt sin gamla arbetsgivare förra året för att få ut sin lön och lagenliga ersättningar mellan åren 2009 och 2015. Berglund drabbades av en massiv hjärtinfarkt 2008 vilket ledde till tre operationer och akut insättning av pacemaker inom loppet av två månader. Hon fick dock ingen rehabiliteringsutredning som skulle inledas inom en månad från insjuknandet enligt dåvarande regler, och därefter skulle arbetsgivaren garantera henne en dokumenterad, välorganiserad, effektiv och individualiserad rehabilitering baserad på hennes diagnos utan dröjsmål. Först nu orkar hon strida för sin rätt – men fallet är inte preskriberat.

”Jag blev allvarligt skadad av arbetsgivarens behandling”

I stället för rehabiliteringsutredning gjorde arbetsgivaren ingenting för att förbättra hennes hälsa och situation på två år, tvärtom. Berglund fick inte ens gehör för sin begäran för en fotpall till sin arbetsplats för att underlätta cirkulationen i benen, eller simkort till varmvattenbassäng något som hon hade mått bra av enligt läkarna. Vidare vägrade arbetsgivaren se på helheten av hennes arbetssituation inklusive arbetsresorna såsom reglerna kräver, och även om hon fick förkortad arbetstid till fyra timmar per dag, kvarstod arbetsplatsen norr om Stockholm i Kungsängen, när hon bodde på södra sidan, och därmed fick minst tre timmars arbetspendling för varje dag.

När arbetsgivaren efter en del påtryckningar från Berglund skulle börja utreda hennes hälsa och arbetsförmåga, sattes hon som 60-årig hjärtsjuk kvinna att springa testlopp som är designade för unga soldater, helt utan läkarövervakning, hjärtstartare eller EKG-övervakning. Berglund drabbades av allvarliga arytmier och hennes hjärtkondition förvärrades bestående. När Berglund ville få arbetsuppgifter som var anpassade för hennes kondition, sattes hon att byta batterier på soldaternas magnetiska dosimetrar vilket är i princip ett mordförsök på en patient med pacemaker.

– Jag har skrivit hundratals mejl och brev till regementschefen, stabschefen, HR-chefen, mina närmaste chefer och såklart till Försvarshälsans sjukskrivande läkare under åren, och bett om att få adekvat rehabilitering, adekvat arbetsförmågeundersökning, adekvata anpassningar men allt har ignorerats. Allt arbetsgivaren gjorde har i stället skadat min hälsa och ekonomi. Jag har uppfattat det som att arbetsgivaren försökte osjyst bli av med mig, tvinga mig att säga upp mig, helt enkelt. Under alla dessa år har jag aldrig fått ett konkret erbjudande för avgångsvederlag. Men med nollad SGI och den lägsta nivån av garantipension har jag inte kunnat säga upp mig, berättar Berglund.

Arbetsgivaren ändrar huvuddiagnosen olovligt, Finlands försäkringskassa upptäcker det

Arbetsgivaren ändrade även hennes huvuddiagnos i journalerna från hjärtsjukdomar till ”en krisreaktion” och ”informerade” andra myndigheter och vårdgivare om att hon har psykiska besvär och får terapi av psykolog. I själva verket tvingades hon till något som förespeglades som KTB-behandling men var samtalskontakt med en socionom som var anställd på HR-avdelningen på Försvarsmakten, samt en till extern socionom, under hot om indraget sjukintyg. Berglund avvisade behovet av samtalsterapi och försökte få terapeuterna att förstå att hennes kraftiga viktuppgång var en konsekvens av allvarlig hjärtsjukdom och en köldkörtelsrubbning som tillkommit pga. det, något som är vetenskapligt helt vedertagen kunskap om följdsjukdomar i samband med hjärtåkomma. Men varken Försvarshälsan som var Berglunds sjukskrivande vårdinstitution eller den falska KBT-terapeuten tog till sig detta utan försökte tvinga Berglund till att ”röra på sig och banta”.

– Det tog mig lång tid att upptäcka att huvuddiagnosen hade ändrats eftersom sjukintygen skickades direkt till Försäkringskassan av vårdgivaren. Det började först med att jag fick tips om att jag kunde ha rätt till invaliditetspension från Finland där jag arbetade som ung kvinna. När jag ansökte det från KELA, Kansaneläkelaitos (Folkpensionsmyndigheten) i Helsingfors fick jag först avslag eftersom psykisk ohälsa inte är en grund för den finska pensionen. Jag var helt shockad – psykisk sjuk? beskriver Seija Berglund.

Seija Berglund skickade alla sina läkarintyg på hjärtoperationer och på sköldkörtelproblemet till Finland och berättade vad som hänt egentligen. Då kom det inom en vecka ett ändrat beslut från Finland med pension beviljad, samt en skriftlig ursäkt för det lidande som Seija Berglund orsakats av KELA:s första felaktiga beslut. I det sammanhanget berättar de även vilka namngivna källor som angett att huvuddiagnosen skulle vara psykiatrisk.

Berglund kontrollerade även med Socialstyrelsen, som ska registrera vissa typer av diagnoser.

– Och jajamensan, ända dit hade man spridit falsk information om min diagnos! konstaterar Berglund.

Seija Berglund kontaktade de berörda och förklarade att ingen licensierad psykolog eller psykiatriker någonsin har undersökt henne på något sätt för psykiatriska problem och det finns inget belägg för det någonstans. Det tog inte lång tid därefter innan hjärtåkomman hade återställts som huvuddiagnos. Berglund polisanmälde också vissa medarbetare på HR på Försvarsmakten för journalintrång då de har varit och ändrat i hennes integritetsskyddade patientjournaler. Åklagaren lade ned fallet men några förhör hölls och åklagaren informerade att om något mer framkommer, ska åtal prövas.

Hon fick även ett brev från den externa terapeuten som medger att hon är inte licensierad KBT-terapeut utan en socionom och har kontakt med HR på Livgardet.

Arbetsgivaren vägrar rätta de felaktiga uppgifterna och drar i stället in lönen

Seija Berglunds hälsa försämrades successivt med fel vård och medicinering till kroniskt sjukdomstillstånd med mycket allvarliga följdsjukdomar. I samband med hennes hjärtinfarkt och hjärtstopp 2008 bedömde tre oberoende hjärtspecialister att hennes prognos är att komma tillbaka med 100 % efter rehabiliteringen. Men utebliven vård och rehabilitering för hjärt- och köldkörtelproblemen samt stressen av att stämplats som någon med psykiatrisk ohälsa och de otaliga förvirrade kommunikationerna och mötena kring detta tärde på henne. Ingen lyssnade. Ingen brydde sig. Den av försvaret medvetet satta felaktiga diagnosen ledde också till en nekad sjukpenning samt nollad SGI hos Försäkringskassan med motiveringen av att arbetsgivaren angett att hon är olovligt frånvarande. Samtidigt var hon sjukskriven av just Försvarshälsan!

Berglund har flera gånger bett Försvarsmakten att rätta till de felaktiga uppgifterna om att hon skulle vara olovligt frånvarande till Försäkringskassan, men arbetsgivaren vägrar. Hon har bett om att få ut allt underlag som gäller henne, bland annat med stöd av GDPR, men Försvarsmakten i Sverige har inte implementerat GDPR trots att de inte har lagstöd att inte göra det, precis som till exempel FRA har gjort, något som Europeiska kommissionen nu har blivit varse om. [Uppdatering: den 10 januari 2022 skickade EU-kommissionen ett svar till Berglunds brev om detta (CHAP(2021)3605) där kommissionen uppmanade att vidta åtgärder via den nationella tillsynssystemet då ett medlemsland måste implementera GDPR som en förordning, annars anses det vara överträdelse av EU-fördraget. Den 3 februari 2022 har Försvaret lagt ut på sin hemsida att de följer GDPR som alla andra myndigheter.]

Berglund har begärt ut uppgifter om hur mycket arbetsgivaren har rapporterat som hennes inkomst till Skatteverket såväl som till Pensionsmyndigheten, och hur mycket som faktiskt betalats in, något som inte går att tyda från dokumentationen som Berglund fått av sin arbetsgivare i form av lönebesked med mera. Men hon har inte fått något svar.

Anställningsavtal ska hållas och får ej ändras ensidigt

Svensk arbetsmarknad bygger på avtal. Anställningsförhållandet ska hållas om inte parterna kommer överens annat. Enligt 6 c och e §§ LAS ska arbetsgivaren skriftligt informera den anställde om ändringar i anställningsförhållandena ändras eller om avtalet ändras så att den får en väsentlig betydelse för arbetsförhållandet. För att avtalet ska kunna ändras krävs en gemensam partsvilja enligt avtalslagen § 6. Om arbetsgivaren ändrar i avtalet ensidigt tolkas det enligt lagen som avskedande och återanställning, vilket är inte tillåtet på detta sätt, och det medger skadestånd enligt 38 och 39 §§ LAS. Att i åratal sänka lönen till noll kan anses som ett otillåtet avskiljande från tjänsten och därefter anses återanställning utan lön.

Fordran som grund för stämningen

Den 18 januari 2022 möttes parterna för första gången i tingsrätten i Stockholm. Berglund hade hoppats på efter alla dessa år respekt och en inledning av en förhandling för att finna en förlikning. Men försvarets långbänksstrategi sedan 2008 fortsätter. De två juristerna som från denna stora myndighet med mycket resurser kom oförberedda och utan mandat att förhandla. I händerna hade papperskopior på material som skulle delats med Berglunds team senast i fredags. Deras frågor tydde också att de inte har förstått att Berglunds beräkningar av uteblivna ersättningar baseras på uppgifter från – just det – från dem själva dvs Försvarsmakten som är arbetsgivaren.

Berglund och hennes team valde att stämma Försvarsmakten på lönefordran eftersom grunden till den är anställningsavtalet som inte har omförhandlats under hela hennes anställningstid. Lagen före 2010 var mycket tydligt om att arbetsgivaren har ett strikt ansvar för effektiv rehabilitering inom fyra veckor från sjukdoms- eller skadetillfället, oavsett orsaken, och det innefattar hela arbetsmiljön och arbetslivet, även under semester, och arbetsresor. Rehabiliteringen får inte vara godtyckligt, utan arbetsgivaren har ett ansvar för att det ska göras en rehabiliteringsutredning som också rapporteras på sedvanligt sätt på formella blanketter till Försäkringskassan, och den ska innehålla diagnoserna, den individualiserade vård- och rehabplanen, samt en tidsplanering. Den måste också finnas protokollförd och dokumenterad. Något sådant har inte skett i detta mål och först efter 2010 började arbetsgivaren prata om rehabilitering, dvs två år efter sjukdomsfallet och när Berglunds möjligheter att återställas 100 % som hjärtläkare från början trodde, hade förvandlats till ett kroniskt tillstånd.

Att Berglund inte skulle ha varit till arbetsgivarens förfogande därefter är dock i princip förtal. Berglund har förklarat flera gånger att med rätt anpassning skulle hon kunna göra intellektuella och analytiska uppdrag för sin arbetsgivare, men det blev inget av detta. Arbetsgivaren var inte intresserad av hennes kompetens och förmågor alls. I stället ordnade de allehanda möten som i efterskott döptes till ”rehabmöten” men som handlade om arbetsgivarens vanliga uppgift att leda och fördela arbetet – och i detta fall utan att ta hänsyn till Berglunds fysiskt begränsade arbetsförmåga eller den helt intakta intellektuella arbetsförmågan som hon hade.

– Jag försökte påpeka att jag har haft hjärtinfarkt, och inte hjärninfarkt, säger Berglund.

Till slut har Berglund gått igenom all korrespondens som hon sparat under alla dessa år, alla läkarintyg och brev, samt alla sina lönebesked, skattebesked, pensionsbesked, polisförhören, med mera. Hon har även patientjournalerna från de olika vårdgivarna samt från Försvarshälsan och underlaget från Socialstyrelsen, Försäkringskassan och Finlands försäkringskassa. För att ha något att göra har hon under alla dessa år gjort sitt eget fall till sitt arbetsprojekt, för att kunna bemöta arbetsgivaren och påpeka de felaktiga uppgifterna som de svänger med i detta ärende.

– Jag har cirka 20 pärmar med kopior och material samt en helt full extern hårddisk. Jag har satt mig in i alla författningar, lagar och regler som gällde då mellan 2008 och 2010 samt därefter, jag har letat efter prejudikat och praxis både från nationell rätt och från EU-rätten, eftersom både sjukförsäkringsområdet och arbetslivet ingår de gemensamma kompetenserna inom unionen, dvd den gemensamma marknaden av arbetskraft. Jag har med andra ord jobbat med detta fullt ut i den takt som det kroniska sjukdomstillståndet medger i en anpassad arbetsmiljö i hemmet på minst 50% arbetstid, så nog hade – och har – jag arbetsförmåga! säger Seija Berglund.

Det är utifrån detta material som noggranna beräkningar har gjorts av hur mycket Seija Berglund har förlorat i utebliven lön och semesterlön, pensionstillägg och pension. I våras skickades fordran till arbetsgivaren som reagerade inte på fordran. Därefter lämnades den till Kronofogden som skickade in ett betalningsföreläggande till Försvarsmakten, men som i sista stunden bestred den. Kronofogden lämnade över ärendet till tingsrätten och där är man nu.

Fallet handlar utöver upprättelse även om rättsliga principer och anseende

– Ett av arbetsgivarens tyngsta ansvar är att betala lön. Den baseras på anställningsavtal som får inte ändras hur som helst ensidigt. Att behålla någon som anställd och sedan bara sluta betala ut lön och avstå från att uppfylla sina andra skyldigheter, såsom rehabilitering, är ett avtalsbrott av stora mått, säger Seija Berglund om varför hon vill driva fallet.

Berglund har hört att hon inte den enda som Försvarsmakten vägrat betala ut ersättningar. Berglund lutar sig även mot den generellt erkända principen av skydd av svagare part i samband med konsumentfrågor och anställningsavtalstvister. En enskild individ som ställs mot en stor, stark och resursrik organisation ska enligt principen behandlas generöst pga. att parterna är så ojämlika i sin maktrelation. Det är en viktig princip i demokratiska rättsstater och även inom EU.

En annan viktig princip är att arbetsgivaren har en skyldighet att betala lön för sina anställda. Att man inte kan godtyckligt och ensidigt bara sluta betala lön och skriva nedsättande saker i lönebesked som man inte har styrkt. Med tanke på att Sveriges arbetsmarknad baseras på kollektivavtal är det extra viktigt att värna om avtalsrätten och tydlighet för medarbetarna särskilt när arbetsgivaren är staten och finansieras med skattemedel. Berglund som har den lägsta nivån av pension har inte samma resurser som den skattefinansierade motparten.

Seija Berglund har många gånger fått frågan om huruvida hon inte gillar försvaret. Det nekar hon bestämt:

– Jag är en stor försvarsförespråkare och vill se en modern och välfungerande myndighet som samverkar väl med det finska försvaret. Min generation har växt upp i efterkrigs-Finland och vi vet att försvaret är allvar. Men tyvärr på min tid ansågs kanske inte en civilanställd finsk medborgare och kvinna på en tung position vara den som många i uniform ville se. Det var en del motstånd, när jag skulle skydda till exempel soldaternas flygbiljetter. Det handlar om värdehandlingar som ska skyddas med utifrån ingångna avtal med flygbolagets företrädare samt rigorös fysisk säkerhet dels pga. stöldrisken och dels pga. informationssäkerhet. Och när jag sedan tog tag i sexuella trakasserier mot kvinnorna i mitt team, då blev jag ju en ”finsk kärring” för många i organisationen, berättar Berglund.

Den nuvarande ÖB:n Micael Bydén försöker på ett kraftfullt sätt rensa bort rötägg och trakasserier från försvarets organisation eftersom hela idén med att rekrytera soldater som är beredda att ta sig till farliga – livsfarliga – uppdrag handlar om att man ska lita på sitt team. Det pågår till exempel flera fall av polisanmälningar mot olämpliga chefer på försvarets enhet i Enköping just nu, något som medier uppmärksammar. Kvinnor och män ska strida sida vid sida och det är den i särklass viktigaste varumärkesaspekten för försvaret att uppfattas som en jämställd och rättssäker myndighet där man tar hand om sina medarbetare och soldater. Berglunds juridiska team har informerat därför ledningsgruppen redan i somras om detta fall för att ge dem en chans att förbereda sig och för att bedyra att syftet med målet inte är att sänka försvarets anseende, utan få rättvisa för Berglund och belysa vilka ohälsosamma metoder som använts tidigare inom organisationen.

– Min dröm är ett välsynkroniserat försvar i Finland och Sverige, mina två hemländer. Det vet jag var också min familjs och släkts önskan, en släkt som fått dyrt erfara både inbördeskrigets och andra världskrigets konsekvenser.  Men jag vill också få tillbaka mitt anseende som den finska yrkeskvinna inom IT och resebranschen jag varit och vägrar bli behandlad som en vante, eller som ett citat från Okänd soldat; ”blir man inte skjuten framifrån så blir man skjuten bakifrån”!  Kalla det sisu om du vill, avslutar Berglund.

Jurist Liselott Agerlid på Åbjörnssons advokatbyrå i Stockholm representerare Seija Berglund i målet, och bistås av skribenten som gjort rättsutredningen samt anmälan till Kronofogden som sedan lämnade ärendet till domstolen, när Försvarsmakten vägrade betala enligt föreläggandet.

Baseras på Stockholm tingsrätt, mål TR T 12729 – 21, aktbilaga 57, protokoll på muntlig förberedelse den 18 januari 2022. Huvudförhandlingen är satt till juni 2022.

Kommentarerna modereras inte i förväg och omfattas inte av webbplatsens utgivningsbevis.